In english العربية » Logga in

LSS, Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS-lagstiftningen tillkom 1994 för att möjliggöra för vissa funktionshindrade att ta del av samhällets möjligheter och rättigheter och kunna uppfylla sina medborgerliga skyldigheter. I lagen regleras 10 olika insatser, där ibland personlig assistans. För att ha rätt till insatser enligt LSS så måste individen tillhöra någon av de  tre grupper som omfattas av lagens så kallade personkrets samt så måste individen vara under 65 år när ansökan görs. Det som är grundläggande för att ha rätt till insatser enligt LSS är också att funktionsnedsättningen bedöms vara varaktig, omfattande och att den starkt påverkar förmågan att vara fysiskt självständig i vardagen.

De grupper av individer som omfattas av lagens personkrets är:

  • Personer med utvecklingsstörning, autism och autismliknande tillstånd.
  • Personer med betydande och bestående begåvningsmässiga funktionsnedsättningar efter hjärnskada i vuxen ålder, orsakad av yttre våld eller kroppslig sjukdom
  • Personer med andra bestående fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar som inte beror på normalt åldrande

 

Insatser reglerade i LSS

  1. Rådgivning och annat personligt stöd
  2. Personlig assistans
  3. Ledsagarservice
  4. Kontaktperson
  5. Avlösarservice i hemmet
  6. Korttidsvistelse utanför det egna hemmet
  7. Korttidstillsyn för skolungdom över 12 år
  8. Boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn och ungdom
  9. Bostad med särskild service för vuxna eller annan särskild anpassad bostad
  10. Daglig verksamhet

 

Ansökan, utredning och beslut

Generellt görs ansökningar om LSS-insatser hos den kommun där i individen är folkbokförd och det är också kommunen som i grunden bekostar LSS-insatserna, dock finns det två undantag och det är insatserna rådgivning och personlig assistans. I regel är landstinget ansvarigt för insatsen rådgivning och personlig assistans kan i vissa fall beviljas av Försäkringskassan.

 

Ansökan om insatsen personlig assistans

En ansökan om personlig assistans kan göras både till Försäkringskassan och till hemkommunen och båda instanserna ska oberoende av varandra utreda hjälpbehovet och fatta beslut i ärendet. Det som avgör vem som slutligen beviljar och bekostar eventuellt beslut om personlig assistans är hur stor del av hjälpbehovet som bedöms ligga inom det som benämns som ”grundläggande hjälpbehov”. Om utredande myndighet kommer fram till att det grundläggande hjälpbehovet uppgår till mer än 20 timmar/vecka så är det Försäkringskassans ansvar att bevilja insatsen och om de grundläggande behoven uppgår till mindre än 20 timmar/vecka är det kommunen som står ansvarig. Ekonomiskt sett är det dock alltid hemkommunen som bekostar de första 20 timmarna/vecka och Försäkringskassan som i förekommande fall bekostar resterande antal timmar upp till beslut.

För att en utredning ska påbörjas hos Försäkringskassa och/eller kommun om en LSS-insats krävs i allmänhet en ansökan från berörd person, ett eller flera läkarintyg som tydliggör individens funktionsnedsättning och medicinska status samt ett intyg från en arbetsterapeut som förtydligar vilket hjälpbehov funktionsnedsättningen orsakar i vardagen. Även andra beskrivande intyg kan vara av värde för att rätt beslut ska kunna fattas av myndigheten, exempelvis intyg från pedagoger i skola/förskola, från sjukgymnast och från andra professioner som känner individens behov väl.

 

Utredning

En utredning om personlig assistans omfattar vanligen en ansökan och ett utredande hembesök där handläggaren vill träffa individen som ansöker om insatsen för att kunna skapa sig en korrekt bild av hjälpbehovet. Efter hembesöket ska handläggaren utifrån all inhämtad information bedöma och beräkna framför allt det fysiska hjälpbehovet som individen har. Om Försäkringskassans utredning påvisar ett grundläggande hjälpbehov som understiger 20 timmar/vecka så ska Försäkringskassan, enligt lag, avslå ansökan och istället hänvisa till kommunen.

 

Beslut

Innan ett beslut fattas av myndigheten ska i regel ett förslag till beslut kommuniceras till den som har ansökt om insatsen. Individen har vid kommuniceringen rätt att inkomma med synpunkter och åsikter på innehållet, innan själva beslutet fattas. Efter att kommunicering är gjord och eventuella synpunkter har vägts in fattas ett beslut som skickas ut till individen.

 

Omprövning och överklagan

LSS är en rättighetslagstiftning och om individen är missnöjd med beslutet kan man ansöka om omprövning samt i nästa steg överklaga beslutet till Förvaltningsrätten. Efter Förvaltningsrätten finns även en möjlighet att gå vidare med ärendet till Kammarrätten och i sista hand till Högsta förvaltningsdomstolen men till dessa två instanser krävs så kallat prövningstillstånd

Tillhör du lagens personkrets och vill ha hjälp med att ansöka om insatsen personlig assistans?

Kontakta oss